Saken med denna kvinnan var inte att hon pratade konstigt. Om man hade varit blind hade hon varit vemsomhelst.
Saken med denna kvinnan var inte att hon luktade illa, hon luktade precis som sig bör.
Saken med denna kvinnan var hennes attribut. Jag ska försöka beskriva så gott jag bara kan för att ni ska få en så rättvis bild som möjligt av denna bildsköna varelse:
Hon var så pass "väl" tilltagen i växten så att hennes behag precis nådde ovanför disken. För gemene man så borde det vara någonstans mellan höft- och midjehöjd. Märk väl då att hon inte hade några överdrivna hängisar. Alltså. Ganska kortväxt. Hennes hår var kaffefärgat, om än en smula avslaget och möjligtvis mögligt på sina ställen. Kvaliteén liknas närmast hästtagel. Kläderna var inte märkvärdiga, bokstavligt talat. Man märkte inte vad hon hade på sig för mellan ögonbrynen där vi andra brukar ha skinn hade hon, just, ögonbryn.
Det var ett unibrow utan dess like. Jag hade aldrig någonsin tidigare skådat något i den klassen. Mäktigt.
När jag hade tittat klart på brynet (singular) och vandrade neråt med blicken på hennes anlete så såg jag ännu ett häpnadsväckande attribut. Hennes näpna överläpp (eventuellt skulle man inte se hennes läpp om man wikade ordet näpet, men i brist på bättre ord - ja näpna överläpp) pryddes av ännu en liten unibrow. Fast om den är placerad här så tror jag minsann att det kallas mustasch. Och den var inte blygsam. Inte en sån kvinnomustasch som är vanligt förekommande bland äldre människor och ickesvenskar. Utan en redig moppe-musch. (kan man kalla en moppe-musch för redig?) Väl markant och stolt. Må hända lite mjukare kvaliteé än your average musch.
En smula häpen över att en människa kan besitta två så häpnadsväckande attribut fortsatte min blick neråt (fråga mig inte varför?!) och vad finner jag?
Mera hår.
Denna gången fint utplacerat precis mellan nyckelbenen och lite neråt. Mörkbruna, ganska långa hår som formade ett V. Ironiskt nog som för att accentuera hennes kvinnliga delar.
Min blick for tillbaka till anletet, fort som satan. Var det verkligen en kvinna vi hade att göra med här? Kunde det vara så att jag misstagit mig vid första anblicken?
Nej. Utan tvekan en kvinna.
Men de tre högst ovanliga hårbeklädda kroppsdelarna sa mig något annat. Hur kunde detta vara möjligt? Jag märker nu att hennes sällskap (en riktig man) tittar lite konstigt på mig. Kan mitt ansikte ha avslöjat den förvirring jag kände inombords? Jag fick genast dåligt samvete och släppte alla de teorier som hade väckts inom mig. Om bara för ett litet tag.
För än idag så undrar jag. Vad var det jag mötte där på onsdagskvällen? Vad har den för syfte här på jorden? Vad vill den oss? Kan det vara så enkelt att det helt enkelt bara är en vanlig kvinna, om än lite hårigare än genomsnittet?
Allt jag vet är att den ville ha en BigKing Meny. Inte plusmeny dock.
Totem Spirit: Oh, du håriga tingest.
Om man tittar i dess nattduktbord, hittar man då en bibel med detta omslaget?
För övrigt, en sinnessnygg bild.
För övrigt, en sinnessnygg bild.
Jag spottade nog inte ut tandkräm över hela skribordet när jag läste. Tack. Verkligen.
SvaraRaderaHundralappen
HA! tack snygging ;)
SvaraRadera