Californication:


CALIFORNICATION:

“All you ever did was love me. All I ever did was look for any excuse to fuck it up.” –Hank

fredag 31 december 2010

Jag älskar er

Då var det dags att summera det året vi kallar 2010.
Jag har tänkt mycket på detta och kommer alltid fram till samma sak:
Det var varit mitt år på många sätt, det har också inte varit mitt år på många andra sätt. I vilket fall som helst så är 2010 ett år som jag alltid kommer att minnas. Då menar jag inte som att man minns 2001 för World Trade Center attacken, eller 2004 för tsumnamin, eller 2008 när den där tjejen i spelprogrammet i direktsänd TV spyr av mensvärk (vadå?).

Utan hela jävla året har varit speciellt.

Januari började med att jag gjorde den största förändringen i mitt liv hittils. Jag begärde en paus i mitt sex år långa förhållande. Denna paus blev sedan till ett uppbrott. Detta uppbrott är snart ett år långt och är nog det som har satt störst prägel på detta år.

I Mars flyttade jag. Till Risåsgatan på Linné. Detta skulle bli första gången sen jag flyttade hemifrån som jag bodde själv. Helt själv. (katten följde med dock...) Lägenheten på Linné kommer jag aldrig glömma. Lägenheten och sommaren. Ni som var med och upplevde den vet varför och jag är säker på att när ni sitter där på eran medelålders höst kan se tillbaka på denna sommaren med ett litet leende och tänka "fy fan va kul vi hade!"

I Juni slutade jag mitt andra år på Balettakademien. Och jag var på topp, jag skulle börja trean bättre än någonsin. Jag hade mer energi än någonsin.

Under sommaren bröt jag min tradition att jobba på gymmet och började jag jobba på Burger King Centralen. Underbara arbetskamrater och några roliga arbetspass följde.
En del jobb blev det under sommaren, som egentligen hade förhoppningen att bli en festivalsommar. Men, men...
Och jag kommer alltid minnas mina ensamma resor till näsets badplats. Att vara ensam och ligga och sola och lyssna på musik en hel dag är så jävla underbart. Ensamhet är underskattat (eller är det?).

Sen får vi ju inte glömma den dagen jag var med på radio! Mitt moment of fame :)

I Augusti fick jag flytta ytterligare. Denna gången till Hisingen, Wieselgrensplatsen. Detta skulle inte bli så långvarigt dock då jag två månader in i det ett år långa kontraktet fick fick reda på att jag var tvungen att lämna tillbaka lägenheten. Många frustrerade tårar följde de närmaste veckorna. Skulle jag verkligen bli tvungen att bo i en fjärde lägenhet detta året!? Sjukt när man tänker på det...

Hösten kom och jag började mitt sista år på Balettakademien. Dock inte så smal som jag hade hoppats på (varför är det alltid så?). Dock inte så stetchad som jag hade hoppats på (vafan? "hoppats på"? Inte konstigt att det inte händer något om jag går runt och hoppas på att det ska hända. Pucko). Vi hade våran höst-slutproduktion. Jag är nöjd med produktionen som sådan, däremot min insats är jag jättemissnöjd över. Sjukdom och jävulskap kantade min hösttermin.

September
Oktober
November blev det en hel del fest och vi träffade några helt underbara nya människor.

I November berättade pappa och Annki att dom hade hittat en lägenhet i Lackarebäck och jag började känns hopp inför framtiden. En investering och en bra möjlighet för alla barnen som ska flytta ut nån gång i framtiden. Så den köpte dom och jag slapp bo i fyra lägenheter på ett år, utan det blev inflytt i början av februari istället.

Sen kom December och min första jul som singel på sex år. Fatta omställningen. Det gick bra dock och jag överlevde utan större skador.

Och nyår. Idag.
Vem fan hade kunnat gissa detta?

Jag har blivit min egen. Jag har utvecklats som person och varit tvungen att göra mina helt egna val. Jag har varit ensam. Frivilligt. Ofrivilligt. Jag har varit förtvivlad och stressad, inte sett något ljus inför framtiden.
Jag har aldrig gråtit så mycket som jag gjort detta året.
Jag har underbara vänner som har lyssnat på mitt skit, samma saker åter och återigen. Dom har stöttat mig och hjälpt mig.

Josefine Thuresson, min slyna. Jag är halv utan dig, vare sig jag vill det eller inte. Det kommer alltid vara vi (87:orna lixom!). Mongoliserade och helt underbara. Du vet allt om mig och har varit med mig i hela processen som startade i januari. Utan dig hade jag faktiskt inte klarat av det.

Emelie Jakobsson, min andra slyna. Min lilla festslyna! Och min fru såklart. Du har gett mig så otroligt mycket stöttning helt kravlöst. Det betyder otroligt mycket och jag tycker jättemycket om dig.

Charlotta Liedberg, min äldsta vän. Du finns alltid för mig och jag för dig. Hur lång tid som går spelar ingen roll, vi kommer alltid vara bästa vänner. Du känner mig som ingen annan gör.

Joakim Envik Karlsson, min framtida man (om ingen av oss är gifta om typ tio år). Jag kommer alltid vara lite smygkär i dig... Så många gånger vi har gråtit i varandras famn, tröstat varandra och stöttat varandra. Du betyder jättemycket för mig.

Ni är dom som har fått ta mest skit och härmed ber jag om ursäkt för det. Men jag kunde inte vara tacksammare. Jag älskar er så otroligt mycket.
Sen har vi ju resten av min klass. Eller familj kanske man ska säga. Ni är underbara.

Och sen har vi ju min riktiga familj. Som har kommit att betyda mer än någonsin detta året. Jag kan skriva hur otroligt tacksam jag är och att jag inte hade klarat det utan er men jag är rädd att det bara hade blivit en sörja av vackra klyshiga ord. Så jag skippar det och säger bara.

Jag älskar er.

Om 2010 var mitt år. Tänk då vad 2011 kommer att bli.

onsdag 29 december 2010

Laga potatismos



Det är onsdag och jag ska
  • sova för länge
  • undersöka tvättid
  • (eventuellt tvätta)
  • gå hela vägen in till stan
  • (kanske åka spårvagn tillbaka)
  • se häftig ut
  • packa ner alla onödiga pryls
  • diska
  • tömma kattbajset
  • sjunga jättehögt till bra låtar
  • dansa jättefult till bra låtar
  • eventuellt se på en film
  • laga potatismos
  • (kanske biffar till det, potatismoset är dock det primära)
  • undersöka min ekonomi
  • planera en budget för existensminimum
  • leva på existensminimum
  • leva


Detta är vad som kommer gå varmt i mina högtalare denna dag. Underbart dubbigt och härligt elektro. I love.

Totem Spirit: I wont break...

Både bilden och låten har jag hittat på http://thathipsterporn.org/

tisdag 28 december 2010

Ofta ömsesidig




Hur ska man kunna, när man inte?
Vad är det som... Känns,
Inte riktigt... tänkt sig?

Vem var det som sa på radio idag, jo Luuk:
Om man känner en attraktion så är den ofta ömsesidig.
Kan detta verkligen stämma... känns inte hållbart..? En attraktion som vilken som helst? Fan va nice isåfall. Johnny Depp tycker att jag är snygg! Score!
(Kaaan vara så att Luuk syftade på ett annat plan)

Tve.
Tydlig.
Het... oh så het
Tvetydlighet? Vem tolkar?

Det är ovanligt mörkt (murkt på min dialekt) i sjukhusets fönster dessa dagar. Blev alla friska över jul? Tog patienterna semester? Sweet isåfall för dom.
Annars brukar man alltid se någon sketen ljusstake lysa tappert i nått av fönstrerna, men icke.
Kolsvart precis överallt.

Överallt?

Totem Spirit: Lenaste på länge...

måndag 27 december 2010

Varför håller ni så hårt i korven?



Så otroligt vackert. Poetiskt och helt mongoliserat.

Tack CarlJohan

torsdag 23 december 2010

I just had sex

Och eftersom jag har fått detta klippet skickat till mig utav, inte en, utan två olika personer (wosh!) så tänker jag att det är dags att ni som inte sett den får se den. Och jag älskar att det är vida känt att jag älskar Lonely Island (well... hela denna bloggen bygger ju på den episka filmen Hot Rod, och Andy Samberg är ju en del av Lonely Island, så det kanske är givet.).
Så från mig till er, I Just Had Sex!



Dan före dopparedan idag va...?

Totem Spirit: Att ställa klockan på 10.00

onsdag 22 december 2010

En slynas vardag


Avslutningsjulfest på Balettakademien. Tema; Nightmare Before Christmas. Alltså, din värsta mardröm. Jag tänkte och tänkte. Ska jag vara en kniv? Svårgestaltat kanske... Det som får mig att må illa mest av allt i hela världen, efter knivar, är: Modebloggare. (utan överdrift)
Vad passar väl bättre än att vara just en sådan då?
Och jag tänker mig inte de "framgångsrika" halvkända typerna, utan lite mer wannabe-mode-bloggare. Det är ju underbart. Så får jag lov att presentera:



Det är jag som är Jessie. Ni kan läsa om alla dagens outfit på min supercoola modeblogg, fashionista.com/JessieBF4-evvah.
Idag har jag ju såklart valt en kort kort svart kjol från Monki. En lite syndig korsett, och över det såklart en oversize kavaj. Givetvis är pumpsen på, men det ser man inte på bild, typiskt! Vad jag har undertill lämnar jag till fantasin, men det är leopard såklart! hihi ;)
Mode är mitt liv.


Detta är min absoluta favoritslyna. Kolla hur snygg hon är lixom! Fatta att hon platsar att vara med på alla vimmelbilder typ! Men hallå, Josse, ta det lugnt med alkoholen! hihi... ;)



Detta är mina två absoluta BFF´s. Josse och Erw. Fy fan va vi festar hårt! ;D ;D ;D ;D
Och vi är ju typ snyggast på alla klubbar oxå, det är ju för att vi alla följer min blogg slaviskt (alla mina vänner gör det ofc!)



En slynas vardag. Hihi, detta är något jag inte direkt är ovan att se (skämt!) hihi... ;) ;)
När jag inte är en snäll flicka och skriver på min fantastiska modeblogg så kan jag vara lite busig ibland!


Ok, är ni lika illamående som jag? Då avslutar vi detta underbara inlägg med något lite mer jordnära. Tingsek.
För att han är underbar.
Är det dan före dan före dopparedan idag? Jag får aldrig ordning på det.


Tingsek – World Of Its Own

Oh, how I love to be around this particular face I found
No stress at all would waste our time
Nobody's letting anybody down, it's a world of it's own in here
We get to do what we decide to

Oh, how I love to be around this particular face I found
So full of life and possibly the most positive fields of energy
It's a world of it's own in here, we get to love each other deeply

Totem Spirit: Självdistans

tisdag 21 december 2010

Hellre gå snyggt än bra


En och en halv timma utomhus, gåendes framåt (halkandes bakåt och i sidled).
Detta resulterar i:
Härligt smärtsamt stickande, isande lår. Varma på insidan, förfrusna på utsidan.
Tjusiga dockkinder.
Ryggont, som ett resultat av att hellre gå snyggt än bra.
Förfruset snor på överläppen. (nu vet jag hur han Skinnarmo känner sig)
Och förhoppningsvis ett antal brända kalorier.

Jag ska tala om att detta var en riktig vansinnesfärd egentligen. Hisingen är kanske, som vi alla vet, inte sveriges mest natursköna stadsdel. Iallfall inte där jag befinner mig. Så jag blev ju minst sagt lyckligt när jag, i fjärran (jag har bra syn), såg en skylt "Hisingsparken". Min nyfikenhet ledde mig dit, och till mig gläde så finner jag en jäkla skog!
Här ska jag gå in!
Inte utan planering, jag har ju lärt mig av egna erfarenheter att gå in i en skog helt sonika INTE är bra. Så jag står och stirrar typ tre år på den kartan som finns i entrén (kan en skog ha en entré?). Planerar att följa den gröna leden och sedan efter sjön vika av och helt enkelt hålla höger. Detta får bära eller brista tänker jag och känner att ardenalinet strömmar till när jag gamblar lite med livet.

Men visst blev det en trevlig färd. Och väl hemma efter en och en halv timmas traskande kan jag inte vara annat än sjukt nöjd och stolt över mitt fantastiska lokalsinne.

Annars har det varit en rätt pissig dag. Fast nyttig. Men pissig.

Och till tonerna av den fantastiska Spotifyreklamen presenterar jag för er;

Dagens Totem Spirit: Anonyma läsare! nästan...




Om ni tittar till höger i bilden så ser ni en liten knöl.
Detta var en liten, liten mini-mus som helt förvirrat kom skuttandes emot mig.
Heeeej lilla muuuuus! viskade jag. Han verkade inte alls förstå, och jag fick fortsätta min färd med endast ett foto som minne. Glad är jag för det.
Men gladast är nog räven? Musen?

Du är hoppet i ett IQ-fritt land




Brinn pengar brinn
Jag lovar du betyder nånting
Du orkar ta dig igenom det här
Du räcker till, så var den du är

Brinn pengar brinn
Jag vet att du är värd någonting
Du är hoppet i ett IQ-fritt land
Du är drömmarna jag drömmer ibland




måndag 20 december 2010

För visst löser det sig alltid?



Detta är en dag,
då jag har pratat med en person. En person som betytt mycket för mig under lång tid. En person jag trodde gjorde mig till den jag var (delvis sant). En person jag trodde var hela mitt liv. Hela jag. Vi har pratat, inte om förr, utan om framtiden. Inte om våran framtid, utan var och ens. Eller en del av framtiden iallafall. Ett steg i att gå vidare.
Och det bästa var att det känns bra.
Jag är stark. Jag är min egen.

Detta är också en dag,
då jag har känt mig otillräcklig. Känslan av att vilja men att inte kunna. Känslan att känna att det inte är nog. Men också att veta att allt det endast finns i mitt huvud. Hade du frågat någon annan så hade det sagts något helt annat.
Men känslan av att det inte kommer bli bättre, att ytterligare hinder finns framför mig tynger ner mig. Trots att jag åter och återigen spelar upp mantrat:
Det löser sig.


Detta är en dag,
då jag lyxade till det lite och stekte upp tre baconskivor till klyftpotatisen. Jag hittade dom i frysen. Tänkte att man kan ju inte bara äta klyftpotatis.

Detta är faktiskt också en dag,
då jag fick ett trevligt samtal i väntan på en spårvagn. Samtal är trevligt ;)



För visst löser det sig alltid?



Totem Spirit: Bon Iver

söndag 19 december 2010

Fuck julen

Adam Tensta - OK Wow (Den Svenska Björnstammen Remix) by AdamTensta

Så jävla bra.
Igen.
Detta måste ni lyssna på, för det är tungt.

Är det jul nästa vecka? Om ni hade frågat mig hade det lika gärna kunnat vara någon stans i november nu. Total lack of julkänsla.
Mina prydnadssaker glömde jag att ta med mig från gråberget (hämtas någon gång i framtiden). Typ min jultomte-flicka som jag fick av Moster Wilma när jag föddes. Sjukt viktig såhär i juletid. Eftersom hon inte står i mitt fönster och sprider julkänsla:

Så ignorerar jag helt enkelt att det snart är jul.

Fast imorgon måste jag köpa några klappar (det blir tyvärr inga storslagna klappar iår... Jag som älskar att ge presenter... fan och).
Hur kan jag vara så avslagen inför detta fenomen vi kallar jul? Hur kan jag inte ha hela hemmet pyntat med vackra glittriga julprydnader? Hur kan det vara så att jag sitter här och lyssnar på hårda elektroniska remixar istället för Carolas julskiva?
Jag vet svaret, och ni har hört det förut.
Pengar, cash, para, deg, pix, riksdaler OCH SÅ VIDARE.

Men! Nu verkar det som att jag sitter här med rakbladet i högsta hugg och siktar in mig på armarna (skära längs med armen om man vill dö, alla vet att skära över inte ger nån effekt). Så är inte fallet! Det är mycket jag är happy happy över också, det får man inte glömma. Men det är ju alltid roligare att läsa om lite tragedi än nån jävla glättig lyckoberättelse? Här kommer lite glättigt glatt iallafall:

Typ som att jag ska flytta i februari, mycket bra.
Typ som att jag har gått ner tre kilo, mycket bra för en framtida tjusig jerrie.
Typ som att mina helger den senaste månaden (typ) har varit awsome och fruktansvärt otippade.
Typ som att det snart har gått ett helt år. Och jag är stark. oftast
Typ som att jag har jullov.

Så, fuck julen.

See you all



Så jävla bra.

Totem Spirit: Att inte kunna, men att lösa det på ett fint sätt och göra det ändå. Tänk att det kan bli så bra. Och att spruta parfym på sin arm är också mycket bra. Hey! och detta var den längsta Totem Spiriten någonsin.

lördag 18 december 2010

I dry my eyes so you wont know



Yesterday, the night before tomorrow.
I dry my eyes so you wont know.
Don´t you let me go tonight.

Att låna för att ge.
Att låna för att leva.
Att ge för att.
Imorgon är en annan dag, och allt löser sig?
Eller?
Att prioritera.
Att prioritera vad?
Pengar, alltid pengar.
Pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar, pengar... om man läser det många gånger blir det ett konstigt ord. Pengar? Konstigt.
Bara en mänsklig uppfinning.


En gång vad jag ledsen. Då lyssnade jag på denna låten.
En annan gång var jag ledsen också.
Sorry Leila för att det blev ett deppigt inlägg igen... :)

tisdag 14 december 2010

Prinsessan på riset

En bra kväll på jobbet. Lagom mycket att göra och i de flesta fall mycket trevliga människor.
Sista timman märker jag något. En liiiten liten grejj i min sko. En sten?
Jag försöker onka bort den genom att vicka på foten så att den skulle lägga sig sådär praktiskt i hålfoten (inte så praktiskt om man är plattfotad dock?). Men icke.
Jag onkade och onkade.
Det börjar vid detta laget göra ganska ont, tycker jag och känner mig en smula klen. Men det verkar inte finnas något jag kan göra, och tid att ta av sig skorna finns ju inte!
Väl nere i omklädningsrummet sliter jag av mig skorna.
Den är fortfarande kvar. Det visar sig att det satt i sockan.
Jag har gått omkring på ett ris.
Ett jeffla ris!
Som prinsessan på riset.
Ett ris tänker ni, det kan väl inte vara så farligt. JO! Sjukt ont, tillochmed i skrivande stund gör det fortfarande ont där riset satt, och då har jag varit rislös i över en timma.
Tur att jag inte bor i afrika eller nått, så skulle jag vara en mycket gnällig människa.

Totem Spirit: Att vrida duschen varmare och varmare tills man blir helt röd = miljöhatande lyx


måndag 13 december 2010

Självmordsbombare

Detta var väl trevligt. Och passande.
För jag tycker inte att muslimer och andra invandrare har fått tillräckligt med skit. Dom kan gott ha lite till, det är ju trots allt dom som står för de mesta brotten här i landet. Eller?

Sveriges första självmordsbombare. Tyvärr gick det ju inte så bra och han misslyckades lite smått. Det verkar vara så att hans huvudsakliga intresse var att ta sig till en plats med fler människor. Dock smällde bomben lite för tidigt och han uppnådde väl inte sitt huvudsakliga syfte. Men detta var ju som sagt en persons handlande och varför inte skylla på en hel religion eller folkgrupp då? Varför inte skylla på invandringspolitiken?
JAG VISSTE ATT JAG SKULLE HA RÖSTAT PÅ SVERIGEDEMOKRATERNA!
Då hade detta aldrig hänt...
Eller...?
Vem bryr sig om miljön när det finns självmordsbombare. Det där var säkert ingen miljövänlig bomb? Tur att vi lever i sverige iallafall. Där de flesta, eller a... typ 4% är dumma i huvudet.
Då får vi ju chansen att skylla en persons handlande på en hel folkgrupp.
Mycket praktiskt.

Ok. Jag ska inte sitta här och tro att jag kan någonting. Allt jag vet är att trångsynta, konservativa och inskränkta människor är något jag ogillar starkt.

Och då syftar jag inte på muslimer.

Totem Spirit: The-kaka som jag fick av min fru. För att bryta av lite mot all självmordsbombning.


Rufsig tjej med kaka. Kaktjej.

Universe

EL GUINCHO | Bombay from MGdM | Marc Gómez del Moral on Vimeo.

torsdag 9 december 2010

How long have I been in this storm



Så otroligt vackert. När jag kom ut ur duschen så hade jag haft besök av Björnen.
Han hade spelat in en underbar tolkning av Lifehouse - Storm. Och katten spelade piano (men det syns inte i bild).
Jag fick aldrig chans att prata med honom, utan allt han lämnade var denna hälsningen. Och björnen förblir fortfarande ett mysterium för oss alla. Lycklig är den som blir utvald, och idag var det min tur.
Detta kan jag leva på länge.

and everything will be alright

Våldtagen

Nej tack Ja tack

Varför ser det alltid ut som om jag har våldtagit sängen när jag är färdigsoven?
Hur avancerat skulle det vara att på något sätt filma mig en hel natt? Jag tror att nämligen att det skulle vara mycket intressant. Särskillt när man ligger och är genomsvett i feberfrossa. Satan, nu är ju febern nästan borta, detta skulle jag ju tänkt på tidigare.
Jag lägger viss skuld på min katt också. Hon härjar bra i sängen. För det betyder det inte att hon är bra i sängen, hon är ju oskuld. Och katt dessutom, hur mycket engagemang har dom i sängen?
Hur mycket bryr dom sig om sin partners välbefinnande?
Jag tror inte att sånnadär gräshoppor eller vad det är, när honan äter upp hanen när dom är klara, är särskillt bra i sängen. Eller? Det kanske dom är, eftersom det tydligen är värt att dö för?
Hmm... svår tankegång där.

Bantningen går bra, tror jag. Jag har ingen våg.
Nått annat som inte känns så bra är min armbåge. Så kan det gå.
Snart är det helg. Får se vad den har att bjuda. Eller a... den är ju rätt klar. På lördag är det lunch hos farmor kl 12, sen jobb 16-21 och sedan är kvällen ung. Söndagen likaså, jobb 16-21.
Fredag är fri för äventyr om det är någon som vill svepa med mig på hisnande sådana!? #överlämnar

Totem Spirit: Bra i sängen

onsdag 8 december 2010

Sätta tampongen i fel hål

Denna gången ska jag verkligen hålla mig. Det har jag iofs sagt de tre senaste helgerna, men denna gången SKA JAG INTE GÖRA DET.
Vad? Undrar du. Springa naken längs avenyn? Kanske. Sätta tampongen i fel hål? Kanske. Dricka GHB ur en dunk? Kanske. Du får aldrig reda på det riktiga svaret...
En sak som är säker, denna helg kommer jag inte göra det.
Varför?
En liten undersökning helt enkelt. Testa något annorlunda. Se vad som händer.

Jag antar att detta är som ett litet kontrakt, nu är det skrivet, nu måste jag följa det.
Då kan jag ju passa på att kontraktera en liten grejj till när jag ändå är i farten.
Jag har börjat banta! Jag ska bli smal.
Så, nu är det sagt. Nu har jag pressen på mig. För tänk om ni ser mig någon gång i framtiden och så bara, "Vafan Jerrie...?? Du är ju fortfarande lite småmullig!?" Det ska inte ske. Smal-Jerrie är på G.

Totem Spirit: Självdiciplin i alla lägen, även på helgen


Detta är min gryt/soppa. Den har mycket chili och vitlök i sig så att jag ska bli frisk.
Den var stark och mycket god.

måndag 6 december 2010

En tjej man inte kan motstå



Kolla avsaknaden av smink.
Kolla svärtan under ögonen.
Kolla de torra läpparna.
Kolla de slitna håret.
Kolla den taskiga hyn.
Detta är ju en tjej man inte kan motstå alltså. Ska vi bli ihop?

Jag ska äta ost nu. Det är så jävla gott.

Drogliberal



Rutiga skjortor på tork.
Pineapple Express är nog det bästa sjukaste jag har sett på länge. Har legat ensam hemma sjuk och skrattat högt och hest för mig själv. Sjukt bra!
"They killed my ear!"
Jag får lust att bli en knarklangare i världsklass. Röka på och göra ingenting hela dagarna, det låter fint? Nu ska jag titta lite på Californication bara för att ytterligare spä på hela känslan av att vilja röka på hela dagarna. Jag antar att jag får leta upp någon dokumentär om knarkets baksida efter detta, såhär kan vi ju inte ha det, helt drogliberal och grejjer :)
(Mamma och pappa, oroa er inte! Jag är en skötsam tjej)
Även, mitt hår ser värre ut än någonsin. Jag har någon slags bena på sidan av huvudet och även där bak. Jag antar att detta är ett resultat av att inte ha kammat sig och sovit med blött hår. Jag tycker att det är rätt charmigt.

Totem Spirit: Charmig sjuk tjej

söndag 5 december 2010

Att sova fyra timmar



Ett piano kl 22 på andralång. Vackert och förvirrande.
En öl på Kellys sittandes i doften av medveten svett.
En klassisk Blue Lagoon på Picasso precis innan stängning. Provocerande.
Kl 00, på en van vandringsväg till ett kärt ställe. Gratis shot, till vilket pris?
Kl 03, på en van vandringsväg till ett kärt ställe. Ladda upp så att det räcker för resten av veckan.
Att glömma bort sin pappas födelsedag.
Att sova fyra timmar.
Att slita ståendes åtta timmar för en stor kedja, till vilket pris?
Pengar.
Äntligen hemma.
Klassisk musik som omväxling. Förvånansvärt givande.
Och en längtan om något helt annat. Eller precis det.

Totem Spirit: Duktig tjej

torsdag 2 december 2010

Ballerina visar nipplen



Underbart.

Jag har världens bästa kudde.
Den kan jag vila fint på efter en lång dag i scandinavium. Imorgon blir det kul. Eller a... kul och kul. Jag vet inte hur kul det känns såhär i efterhand att, i asfula kläder, stå på scen inför 1,5 milj tittare och 10.000 i publiken. Iochförsig så är det ytterst lite jag är med, men ändå. Detta kommer att leva vidare sålänge det finns internet. Kul om jag skulle bli en youtube-sensation; "tjej visar punanin på Idol" eller "ballerina visar nippeln i direktsändning". Det kan man ju inte annat än att se fram emot.



Totem Spirit: ELLER!?


onsdag 1 december 2010

Idol

Vicki Christina Barcelona på ettan. Jag vill oxå ha en varm gulaktig film över hela mitt liv så att allt blir mycket varmare och snyggare. Allt bara grått. Grått, grått, grått. Och lite vitt.

Om ni tittar på Idol så ser ni mig litegranna i Minnas nummer, längst bak i kanten. Men bara lite i slutet...
Och om ni tittar på det fantastiskt storslagna numret med Andreas Carlsson så ser ni mig som en av de sex ballerinorna... Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Men det är ju TV för fan! Jag får väl klassa detta som toppen av min karriär... eller...??
Idag har vi repat.
Imorgon ska vi repa, och genrepa.
På fredag ska vi repa och genrepa och framträda. Inför ett antal folk framför televisionen.

Hur smal kan man bli på två dagar?

Totem Spirit: Allt löser sig