Veckan

Inget internet! Vad i allsindar hände!?
Vad som började med en oskyldig nedkoppling ledde till en helsikes massa pillande och som i sin tur ledde (antagligen) till massa felinställningar. My bad.
Frustration på hög nivå.
Tur att man har vänner (vän) som kan supplya en med nät när man fluktar.
Ingen daglig dos av fejs. Jag är inte längre uppdaterad. Sjukt jobbigt!

En sak som jag har funderat på. En vecka är bara sju dagar. Är det kort eller långt? Kanske rätt kort om man jämför med sex år tillexempel. Iallafall så kan mycket sköj hända på en vecka. Tänk då vad som kan hända på en månad? Vem fasen vet egentligen.

Totem Spirit: En vecka.

katt åt elkabel, följde strömmen.

Öskaret

Katt åt stol, satt i halsen.

Nu ska jag berätta om min hiskeliga fiskeresa.
Det hela började men att vi barn på ön hade tråkigt. "Vi vill fiska mamma!" skrek vi och stampade med våra små fötter på bryggan.
"Ok barn, det ska ni få, men då får ni bara åka en kort bit" sa mamma lugnt. Givetvis fick jag som trots allt är det äldsta barnet ta ansvaret för små-kidden.
Mamma vallfärdade upp till Roger som bor på kullen för att få tips om bästa fiskestället om man bara skulle åka kort. Vi fick veta att strax utanför killingholmen och nakenbadet var stället att ligga (inte oss emot?) Släppa dörjen ner till botten, sen två famnar upp. Där skulle tydligen firrarna hålla till.
Vi klädde små-kidden i flytvästar (jag som stor behöver ju GIVETVIS inte bära nån väst) packade ner allt nödvändigt i båten. dvs.

• Fiskedon
• Stagg
• Ankare
• Mobil
• Kamera
• Sittunderlag (annars får man ont i rumpan)

Vi startade motorn. Den äldsta körde = jag. Vi åkte förbi nakenbadet och såg en man med stånd. De va kul. Undrar varför han hade det? Han kanske tyckte att hela situationen var spännande. En viktig sak som jag har funderat på. Kan man stå/sitta/ligga på något sätt så att det ser naturligt ut på ett nakenbad?
När vi hade hittat den perfekta platsen kastade vi ankare. Staggade på. Och dörjade i.
Det dröjde inte länge (jo det gjorde det) för än Anneli hade fått napp.
"Jävvlar, nu sitter de nått på kroken!" Hon börjar dra upp. "Nej fan den släppte!" Besviken. "Nej! Det gjorde den inte! Jävvlar!" In i båten flygen en sjuhelvetes stor makrill. HEJ MIDDAG!
Efter typ tre minuter av dödsryck så stillar den sig. Tack och lov. Och alla ni som säger att det är djurplågeri kan ju försöka hålla i en makrill som precis har blivit uppfångad! DET GÅR INTE. Så tyst mer er.
Nu var vi barn mycket glada över att ha fångat en firre. Tänk så imponerad mamma skulle bli!
Vi fortsatte.
Efter ett tag fick Anneli napp igen. Vi andra (särskilt de små barnen. Inte jag.) var lite griniga men samtidigt glada. Denna gången verkade det vara en mycket mindre makrill. Anneli trodde med all säkerhet att den hade släppt. Men fortsatte att dra upp för att se ifall stagget satt kvar. När den var uppe fick hon se nått skojigt.
En plattfisk!
"Jag har fått en plattfisk!?" hojtade hon förvånat och tittade förvirrat omkring sig. "Kan man äta den? Eller ska jag slänga i den igen!?" Hon var osäker. "Klart som fan att man kan äta den, i med den i båten!" skrek jag barbariskt. Denna fisken var dock lite mer seglivad. Ville lixom inte dö. Efter 5 min började vi få riktigt dåligt samvete. Vi måste slå den med nått. Eftersom vi inte hade med oss nån kniv så kunde vi inte hugga hövvet av den, tyvärr. Det fick bli öskaret. Och det var småtjejerna som fick göra det. (Dom ville!!)
Den dog inte ändå. Det måste ha o göra med att han hade så platt hövve? Det gick lixom inte att slå till för de va redan platt? Nåväl...
Det var först när vi kom hem och filéade den som den dog. Tror vi. Inte bra. Hoppas inte han blev sur?
Anneli tog hem plattisen för att grilla. Blev den god?
Makrillen filéade vi och den åt jag dagen efter till lunch. MUMMA!
Sen fick vi ingen mer fisk. Jag vill gärna få napp nån gång, det skulle vara sketkul. Denna fiskeresa slutade lyckligtvis bra, men vem vet vad som kan ske härnäst...? (spännande.)

Ikväll ska jag träffa en gammal vän, de ska bli sketkul!

Katt åt deg, smet.

Totem Spirit: Gamla vänner!

Före. Efter.

P3

Jerrie på P3.

Självklart kan man sin Daft Punk.
Självklart kan man sitt pannkaksrecept. Dock brukar jag göra dubbel sats. (hungrig)
MEN
Att man ska falla på något så jävulskt (ljuvligt) som DANSBAND!
Det värsta är att det rätta svaret var så givet! Jag borde ha vetat det! Jag är ju från Lindome ffs!

Svordomar förekommer, för de känsliga.

Totem Spirit: KÄNDIS! hell yeah

Imorgon kommer ni att få höra mer om mitt mackrill/plattfisk-äventyr. Det vill ni nog inte missa. Men mer om det imorgon som sagt. Idag fokuserar vi på min framgångssaga.

Jerries framträdande i radio. TRYCK HÄR!

Tryck sedan på Lyssna, senaste sändningen. Spola fram till 0.52 typ. Sen är det bara att njuta.

kuken

KUKEN

Totem Spirit: Kuken

Ingen fisk

Hunden välte ut tre fulla whiskeyglas. Jag blev förvånad att Manne inte satt fast på bräderna som en sån sugfisk som finns i akvariet ni vet. Han hade tydligen mer så det var ingen fara...
Och föressten är Jonas inte mongoliserad, han försöker bara resa sig från stolen.

Jag blir lätt filosofisk och smyger undan för mig själv när jag är på landet.
Då kan man njuta av sånna här underbara kvällar med spegelblanka vatten. (Lök, jag vet jossan...)

Så vann Spanien. Precis som jag hade förutspått, från hela första början (det finns flera vittnen på det, så börja inte tjafsa nu). Och jag är lite kär i Ramos. Men jag antar att det är fullt legitimt?

I lördags åkte jag till landet. Det var varmt. Jag blev brun. Som sig bör.

Jag sov över på landet (ja, katten klarar sig en natt ensam hemma, börja inte tjafsa sa jag!). På morgonen när jag vaknade var jag genomsvettig. Som sig bör.
Det var nämligen typ 45 grader inne i lilla stugan. Öppnade dörren dramatiskt med ett riktigt svett-stön men nänä, ingen svalka här inte. Jag såg ingen sol men sjukt varmt var det. Åskan låg i luften.
Bad? Nej. Sola? Nej. Fanns bara en sak kvar att göra. Kolla true blood (jaaa, jag hade tagit med mig datan till landet. sssssh..) När vi hade dragit två avsnitt var det dags att fiska.
Vi fick ingen fisk.
Mamma lagade chili con carne.
Sen somnade jag i en sovsäck utomhus.
Sen löste jag korsord.
Sen åkte jag hem.
Sen kollade jag ju på matchen och där vet vi ju alla hur det gick. BOYAH!

En gosse som håvar efter någonting. Jag förstod aldrig efter vad.
Jag antar att det var hans hemlighet.

Mamma visste inte vad som väntade oss (ingen fisk) när vi gav oss ut på sjön.
Eller så kände hon på sig det och gillar chili con carne väldigt mycket.

Trots fulländad teknik - ingen firre.

Det var allt från min helg. Typ.
Jag sitter här en kulen kväll och tittar ut genom fönstret Jag ser en man, jag ser en hund och jag undrar vart dom är på väg Ska dom till New York? Nej! Jag sitter här en kulen kväll och tittar ut genom fönstret Jag ser en präst, en präst jag ser och jag undrar vart han är på väg Ska han till New York? Nej! Jag sitter här en kulen kväll och tittar ut genom fönstret Allt jag ser är allt jag ser och jag undrar vart det är på väg Ska det till New York? Nej…

Och till tonerna av Göteborgs stolthet - Björn Rosenström presenterar jag för er,

Dagens Totem Spirit: Oväntade Mail. Mycket trevligt

Bourgeoisie

Medmänniskor, vänner, bekanta, stalkers (I wish..?) jag presenterar för er veckans nya fjortislyssnarlåt: The Submarines – You, Me And The Bourgeoisie - Tonetiger Remix

Everyday I wake up
I choose Love.
I choose Light.
And I try, it's too easy just to fall apart.

Och med fjortislyssnarlåt (för er som inte tidigare är informerade) menar jag:

• Gör en spotifylista med ENBART den låten.
  
• Klicka i den lilla pilen som liknar en ring.
  
• Googla lyricsen.
• Sätt volymen på hög.
• Eventuellt sjung upp (inte nödvändigtvis)
• SJUNG! Sjung som bara du kan -när du är ensam!
• Bry dig inte om dina grannars hälsa, skit i om dom blir mentalt störda av att höra samma låt om och om och om igen. För givetvis skäms du inte och har fönstret öppet!

Oh my baby don't be so distressed
Were done with politesse
It's time to be so brutally honest about
The way we know we long for something fine
When we pine for higher ceilings
And bourgeois happy feelings

Och för er alla negativitets-svin där ute som nu sitter och muttrar för er själva "ah men, man förstör ju låten om man lyssnar på den så mycket. Om man verkligen tycker om en låt så borde man bara spela den lite då och då! Annars kommer man att tröttna fort" well... screw you.
Det är nämligen så att efter typ 30 gången så kan man låten helt utantill. Och efter typ 50 gången så upptäcker man helt nya saker, detaljer, nivåer osv som man inte märkt förut. Och efter 100 gången så är den preecis lika bra. Om du är lika cool som jag förståss.
Eller du kanske är en mormors-lyssnare? Sitter hemma vid matbordet och stirrar på radion. Den är givetvis inställd på svensktoppen. Och om du har tur så får du höra just den melodin som du tycker är sååå trevlig. Möjligtvis att du klappar lite lätt på låret och gungar med huvudet i takt. Men efter tre minuter är den över. Och gud vet (eventuellt musikläggaren på p4) hur länge du får vänta tills du får höra din favoritmelodi igen!?
Eller så gör du bara som jag.

Love can free us from all excess
From our deepest debts
Cause when our hearts are full
we need much less

Jag vill även presentera en annan låt, som ni, om ni mot all förmodan skulle tröttna kan lyssna på. The Submarines – 1940 - Amplive Remix

Och jag vill även passa på att tacka Marcus. Tack.

Totem Spirit: Hemmagjord kolasås! Ja för det förstår ni, har jag gjort idag. Men min kära kondenserade mjölk som jag så länge har längtat efter. Den fick helt enkelt koka i tre timmar. Sen var det klart. Enligt min chilienska vän så kan man ha det på tydligen allting. Jag hade det på glass.

Tack

Jag funderade på en sak. Nej jag hade två jätteviktiga saker som jag funderade på när jag lagade potatismos. (jag råkade salta det för mycket tyvärr, men det blev gott ändå) Fast jag kommer bara ihåg en tyvärr. Jag återkommer om den andra saken.

Jo, såhär. Glaset åkte i golvet, utan att gå krajj! Jag suckade och sa för mig själv "pjuh, tack". Samma sak igen, Pixie välte en ljusstake med svansen, men den fick inte sönder. Jag suckade och sa för mig sjäv "tack".

Vem pratar jag med?

Backseatsman

So you kick me out for a backseatsman?
No, I kick you out for a friend.

Jag vill gärna ha en backseatsman. Fast eftersom jag inte har någon bil så antar jag att han får rida på mig rygg. Men om det är Andy Samberg så går det bra. Och eftersom jag är stark så går det också bra. Fast mest för att det är Andy.
Jag är trött.
Har inte stött på några håriga människor på BK idag. Fast jag såg en kvinna med skägg (riktigt tomteskägg) på övergångsstället. Det måste vara någon övergångsfas eller nått tänker jag?
Jag är svettig.
Jag har ont i fötterna.
Men jag tjänar mycket pengar.
Jag är inte rik.

Totem Spirit: Backseatsman.

The Moustache

Igår när jag jobbade så kom det en kvinna till kassan. Hon var likt många (utan underdrift) en smula egendomlig.
Saken med denna kvinnan var inte att hon pratade konstigt. Om man hade varit blind hade hon varit vemsomhelst.
Saken med denna kvinnan var inte att hon luktade illa, hon luktade precis som sig bör.
Saken med denna kvinnan var hennes attribut. Jag ska försöka beskriva så gott jag bara kan för att ni ska få en så rättvis bild som möjligt av denna bildsköna varelse:

Hon var så pass "väl" tilltagen i växten så att hennes behag precis nådde ovanför disken. För gemene man så borde det vara någonstans mellan höft- och midjehöjd. Märk väl då att hon inte hade några överdrivna hängisar. Alltså. Ganska kortväxt. Hennes hår var kaffefärgat, om än en smula avslaget och möjligtvis mögligt på sina ställen. Kvaliteén liknas närmast hästtagel. Kläderna var inte märkvärdiga, bokstavligt talat. Man märkte inte vad hon hade på sig för mellan ögonbrynen där vi andra brukar ha skinn hade hon, just, ögonbryn.
Det var ett unibrow utan dess like. Jag hade aldrig någonsin tidigare skådat något i den klassen. Mäktigt.
När jag hade tittat klart på brynet (singular) och vandrade neråt med blicken på hennes anlete så såg jag ännu ett häpnadsväckande attribut. Hennes näpna överläpp (eventuellt skulle man inte se hennes läpp om man wikade ordet näpet, men i brist på bättre ord - ja näpna överläpp) pryddes av ännu en liten unibrow. Fast om den är placerad här så tror jag minsann att det kallas mustasch. Och den var inte blygsam. Inte en sån kvinnomustasch som är vanligt förekommande bland äldre människor och ickesvenskar. Utan en redig moppe-musch. (kan man kalla en moppe-musch för redig?) Väl markant och stolt. Må hända lite mjukare kvaliteé än your average musch.
En smula häpen över att en människa kan besitta två så häpnadsväckande attribut fortsatte min blick neråt (fråga mig inte varför?!) och vad finner jag?
Mera hår.
Denna gången fint utplacerat precis mellan nyckelbenen och lite neråt. Mörkbruna, ganska långa hår som formade ett V. Ironiskt nog som för att accentuera hennes kvinnliga delar.
Min blick for tillbaka till anletet, fort som satan. Var det verkligen en kvinna vi hade att göra med här? Kunde det vara så att jag misstagit mig vid första anblicken?
Nej. Utan tvekan en kvinna.
Men de tre högst ovanliga hårbeklädda kroppsdelarna sa mig något annat. Hur kunde detta vara möjligt? Jag märker nu att hennes sällskap (en riktig man) tittar lite konstigt på mig. Kan mitt ansikte ha avslöjat den förvirring jag kände inombords? Jag fick genast dåligt samvete och släppte alla de teorier som hade väckts inom mig. Om bara för ett litet tag.

För än idag så undrar jag. Vad var det jag mötte där på onsdagskvällen? Vad har den för syfte här på jorden? Vad vill den oss? Kan det vara så enkelt att det helt enkelt bara är en vanlig kvinna, om än lite hårigare än genomsnittet?
Allt jag vet är att den ville ha en BigKing Meny. Inte plusmeny dock.

Totem Spirit: Oh, du håriga tingest.

Om man tittar i dess nattduktbord, hittar man då en bibel med detta omslaget?
För övrigt, en sinnessnygg bild.