Grannen dog - tack!

Världens jävla sämsta skitdag blir helt plötsligt till världens bästa dag.
Tack vare att min granne har dött.
Okej, kanske inte bara därför. Jag har pappa att tacka för sin fantastiska företagsamhet och kvickhet. Tack father.
Ni fattar ingenting, det förstår jag ju. So here it goes:
När jag skulle lägga upp lite random scraps på vinden så såg jag att vindsförrådet brevid mig innehöll några riktiga skatter. Ett vardagsrumsbord a lá 50, 60-tal i teak och en härligt sleten jordglob. Två tingest jag panikartat letat efter en tid nu. Precis dom två också. Helt jävla sjuk sannorlikhet.
Av de andra sakerna i förrådet att döma så förstår jag att innehavaren av detta förråd inte är i sina unga år. Så jag ringer på lägenheten i fråga för att höra ifall han kanske kunde tänka sig att sälja. Han öppnade inte.
Dagarna, veckorna går. Jag blir allt ledsnare över de outnyttjade skatterna som står och käkar damm på vinden. Letar på tradera efter liknande föremål, men allt säljs asdyrt. Jag börjar vid detta laget sakta vänja mig vid ett liv utan de två. Det skulle bli ett hårt liv, det visste jag. Men jag såg ingen annan utväg.

Så... idag när jag kommer hem denna fantastiska jävla skitdag så hittar jag en lapp:

Ring mig när du kikat runt lite -Pappa

(Pappa är numera i min lägenhet varje dag och fixar och grejjar. Jag antar att detta är efterdyningarna av ett lägenhetsköp.) Jag kikar i köket, där ser jag att han har satt upp lampan som han planerade att sätta upp. En gardinstång också, tjusigt. Går in i badrummet, ingen duschstång... nähe. Kollar sedan in i vardagsrummet. Och då ser jag dom.

Bordet.

Jordgloben.

Jag börjar tjuta, (i vad min sånglärare antagligen skulle klassa som långt högre än höga C) som jag gör när jag är glad. Tar även några små skutt och några smidiga glidningar över parketten. Jag är alltså sjukt glad. Ringer pappa och tjuter lite till. Sen ringer jag Tim och glider smidigt på mina hala strumpor, samtidigt som jag tjuter om hur glad jag är. Sjukt glad tjej mao.
Sedan tar jag, i sann bloggerska-anda, ett kort på mina nya grejjer som jag lägger in på datorn.

Grannen har alltså dött, vilket kan förklara den starka döds-lukt som har kantat våran trappuppgång den senaste veckan. Uuuuäää...
Pappa har sett när grannens anhöriga eller whatever burit ner saker från vinden för att slänga. Sedan om han har knyckt eller hedervärdigt frågat om sakerna bryr jag mig inte om.
Nu är dom mina!

Och på frågan (som ni tänker på) varför det har varit en skitdag svarar jag kort och koncist: Frustration, besvikelse, idioti, hopplöshet och hat. Det är vad jag har handskats med idag. Tack vare några sk koreografer. Och därför brast det. Alla har vi en gräns.

Totem Spirit: När det vänder

Kejrå... man kanske inte ser jordgloben så mycket. Men den lyser fint?
Ett underbart bort, är det inte!?

Ljusare tider

Klockan är 18.17 och det är inte kolsvart ute.
Vi går mot ljusare tider och det känns bra i kropp och själ.

Och det verkar faktiskt som att allt kommer att bli bra (precis som alltid förr).

Totem Spirit: Gör det vuxna och mogna

ps. lyssna på Kleerups nya. Det är fett.
Me And My Army – The Only One

Kommersiellt jippo

En båttur och en promenad på en helg som spenderades i en annan lägenhet.
En promenad med nya insikter.
En helg med nya upplevelser.
En lägenhet sett från en annan synvinkel. Tillsammans.

Ett kommersiellt jippo på en måndag som blev bättre än på länge (...även om Bitter-afton faktiskt lät lockande).
Och vad jag återkommer till åter och åter igen är att, sålänge det känns bra så är det rätt. För hur fasen ska man veta annars vad som är rätt?

Jag vet att det känns bra.

Standing in the light of your halo
CEO – Halo

Totem Spirit: När vissa ord inte räcker väljer man andra ♥

Fula nakna vintertid

Den svarta förorenade isen, som när den smälter, kommer blöta ner gatorna som en giftig coctail av allehanda mumsiga utsläpp.
Den svarta förorenade isen som inte ens längre är hal...?
Alla stora, jävulskt kantiga grus (berg?) vars enda syfte verkar vara att hamna i mina DrMartens. Helst så många som möjligt också.
Alla fula nakna träd.
Allt gnäll om att tågen inte är i tid.
Alla totalt regn-mättade, slask-blaskiga, leriga gräsmattor.
Endast några få plusgrader.
Mörkt när man går hem från skolan.
Blek äcklig ohälsosam vinterhud.

Snart slipper jag det!
Jag vill ha vår (helst sommar) NU!

Totem Spirit: En ljus framtid

Jag hann inte torka tvätten. Detta var en praktisk och tjusig lösning enligt min bok. Och då ser ni bara toppen av isberget så att sajj...

En jävla förkylning är helt i sin ordning

aj, min vad.
aj, min rygg.
aj, min nacke.
aj, min handled.
aj, mitt självförtroende.
aj, min motivation.

MEN! Imorgon är en ny vecka och bra tillfälle att starta om hela skiten.
Det kommer ju ändå att bli trevligt tror jag. Jag sitter ju faktiskt i min, inte splitter, men nya lägenhet. Den är mycket tjusig. Om man bortser från de inrökta strukturtapeterna i hallen. Men där har jag fixat en fin lösning och gått bananas med tuschpennan och ritat lite som jag behagat. Detta finner jag vara en rättvis lösning på mitt trivselproblem tills vi river ner dom!

OCKSÅ! Jag är numera en, av eget medvetet val, organiserad brottsling. Åker dagligen tre hållplatser utanför taxegränsen utan att betala.
Medvetet för att ett månadskort skulle bli 200 kr dyrare i månaden. Och organiserad för att jag de hållplatser jag åker olagligt står upp och ser mycket upptagen ut och som om jag ska gå av.
Vattentät plan.
Får se hur länge mitt samvete klarar av denna pressen.

ÄVEN! Har ni någon gång känt känslan av att allt bara faller på plats? När någonting som har förgiftat ens hjärna som HIV plötsligt framstår som ett enkelt förkylningsvirus? Visst... viruset finns kvar, men vem fan kan säga att den är helt restistent mot det? Det får man bara leva med tills man inser att en jävla förkylning är helt i sin ordning.
Och så har jag tänkt på att, bryta gamla mönster är sjukt givande. Varför hålla på som man alltid har gjort när det kan bli så mycket trevligare om man bara vågar ge sig hän?
Mmm.... tänk på de ni.

Och till lite traditionell Lisa Ekdahl så presenterar jag för er, vad vi har väntat på så länge:

Dagens Totem Spirit: Bryta gamla mönster. För att jag tror att detta skulle gynna många.

Ok, en deppig bild. Men den är fan fullt berättigad dagen till ära!

Nytt

"Det krävs mycket kärlek för det...?"

well... i´ve got it.